höst

Шведский

Морфологические и синтаксические свойства

падеж	ед. ч.		мн. ч.
	неопр.	опр.	неопр.	опр.
Им.	höst	hösten	höstar	höstarna
Р.	hösts	höstens	höstars	höstarnas

höst

Существительное, общий род.

Корень: --.

Произношение

• МФА: [høsːt]

Пример произношения

Семантические свойства

Höst

Значение

1. осень ◆ På hösten kan vi plocka bär och svamp. — Осенью мы можем собирать ягоды и грибы.

Антонимы

1. vår

Гиперонимы

1. årstid

Родственные слова

Ближайшее родство

существительные: förhöst, höstaster, höstblomma, höstbruk, höstbudget, höstdag, höstfest, höstfibbla, höstflox, höstfärg, höstgrävning, hösthimmel, höstkanten, höstkappa, höstkollektion, höstkväll, höstkyla, höstluft, höstlöv, höstmode, höstmorgon, höstmånad, höstmörker, höstnad, höstnatt, höstplöjning, höstraps, höstregn, höstriksdag, höstrusk, höstråg, höstsalong, höstsession, höstsol, höststorm, höststräck, höstsådd, höstsäd, höstsäde, höstsäsong, hösttecken, hösttermin, höstting, höstvecka, höstvete, höstvind, höstväder, senhöst прилагательные: höstflyttande, höstkall, höstklar, höstlig, höstlik глаголы: hösta, höstgräva, höstplöja, höstså

Этимология

От прагерм. формы *kharbitas, от которой в числе прочего произошли: др.-англ. hærfest «осень» и англ. harvest «урожай», др.-сакс. hervist, нидерл. herfst, нем. Herbst «осень», др.-сканд. haust «урожай» и др. Восходит к праиндоевр. *kerp- «собирать урожай».

Библиография

• höst, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (14-e изд. 2015)
• höst, Svenska Akademiens ordbok