förbrytelse

Шведский

Морфологические и синтаксические свойства

падеж	ед. ч.		мн. ч.
	неопр.	опр.	неопр.	опр.
Им.	förbrytelse	förbrytelsen	förbrytelser	förbrytelserna
Р.	förbrytelses	förbrytelsens	förbrytelsers	förbrytelsernas

för-bryt-else

Существительное, общий род.

Корень: --.

Семантические свойства

Значение

1. юр. преступление ◆ Отсутствует пример употребления (см. рекомендации).

Синонимы

1. brott, försyndelse, missgärning, överträdelse

Родственные слова

Ближайшее родство
существительные: förbrytare, förstagångsförbrytelse глаголы: förbryta

Этимология

От förbryta + -else.

Библиография

• förbrytelse, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (14-e изд. 2015)
• förbrytelse, Svenska Akademiens ordbok